Självmordsattentat är förbjudna

Intervju med Shaykh ´Abdul-Muhsin bin Nâsir al-´Ubaykân
Källa: Dagstidningen ”al-Madînah”, del ”ar-Risâlah”, sid. 5
Datum: 1425-10-14/2004-11-26
Intervju av ´Abdul-Hâdî Khalaf al-Qarnî – at-Tâ’if
publicerad 26.12.2005

Fråga: Ädle Shaykh, hur ser ni på det Islâmiska samfundets tillstånd de senaste åren med tanke på vad som hände den 11:de september?

Svar: Helt säkert har det orsakat kolossala nackdelar att vissa människor har handlat utan att se till fördelar och nackdelar, Sharî´ah-baserade principer, mål, tillstånd och allmänna Texter. Det råder inga som helst tvivelaktigheter om att liknande handlingar kommer att medföra större nackdelar än de nackdelar som Muslimerna dessförinnan hade lidit av. Beviset för det är attentaten den 11:de september. Dessa attentat resulterade med väldiga nackdelar och skador. Två Muslimska länder, Afghanistan och Irak, ockuperades på grund av dessa två torn. Däri dödas människor, egendomar jämnas med marken och säkerheten går om intet. Allt detta på grund av dessa attentat. Om vi skulle titta på dessa attentat – utan att bry oss om att de är förbjudna Sharî´ah-mässigt, ty den som ligger bakom dem har utfört dem utav en sjuk förståelse av Islâm och upphävt flera Sharî´ah-baserade regler som klart och tydligt förklarar att liknande handlingar är förbjudna – ser vi hur överenskommelser och avtal bryts och oskyldiga människor dör. Detta trots att gärningsmännen vistades tryggt och säkert i det omtalade landet. Därefter bröt de samtliga överenskommelser och avtal och låg bakom att flertalet av landets invånare miste livet. Alla dessa handlingar är förbjudna. Jag kommer att ta det kortfattat, även om frågan behöver diskuteras på ett omfattande sätt för att klargöra att dessa handlingar är förbjudna i Sharî´ahn och i själva verket endast skadar Muslimerna.

Även om dessa handlingar försvagade den amerikanska ekonomin, är ingen större skada skedd med tanke på deras styrka och makt. Men vad har dessa och liknande handlingar annars medfört? Säkerheten har gått förlorad, egendomar och marker har ödelagts och ett stort antal Muslimer i Afghanistan och Irak har mist livet. Om det finns två nackdelar, säger den Islâmiska principen att man tar sig an den mindre för att göra sig kvitt den större. Däremot ser vi att dessa människor tar sig an den större för att göra sig kvitt den mindre. Detta är vad de gör. De ändrar på principerna och vänder dem uppochner. Allt detta beror på att de är okunniga om de Sharî´ah-baserade principerna. Du finner hur vissa av dem varken har studerat något Sharî´ah-baserat eller tagit emot kunskap från de kända lärda. Istället ser vi hur vissa av dem arbetar som ingenjörer, andra som läkare och så vidare. Sedan läser han ytterst lite av Islâmisk kunskap för att därefter utropa sig själv som Muslimernas ledare och sin tid störste teolog. Till sist är det han som ger domslut samtidigt som han förklarar de lärda vara okunniga. Han nöjer sig dock inte med det, utan han förklarar dem även vara otrogna. Helt plötsligt är det han som har ansvaret för Islâm och Muslimerna. Därför har dessa attentat otvetydigt medfört stora skador som dagens Muslimer lider utav.

Fråga: Shaykh, många människor säger att Usâmah bin Lâdin ligger bakom dessa attentat. Vad anser ni om honom?

Svar: Vad gäller Usâmah bin Lâdin, får vi varken glömma hans Djihâd i Afghanistan eller beröva honom på hans rättigheter. Men, under de senaste åren har han antagit en felaktig och villfaren inriktning. Han har förklarat Muslimer vara otrogna, gjort uppror mot makthavarna och utfört handlingar som är förbjudna enligt Sharî´ahn. Han har dödat oskyldiga människor och Muslimer och han har förrått de ickemuslimer som har blivit lovade säkerhet av landet. Således håller vi inte med honom om dessa handlingar.

Fråga: Ädle Shaykh, vissa människor rättfärdigar dessa attentat med vad judarna gör med Muslimerna i Palestina. De säger att de hämnas på dem. Vad anser ni om det?

Svar: Palestinafrågan är en kritisk fråga. Den har inte behandlats på rätt sätt sedan den kom upp. Det var mycket bättre förut än vad det är nu. Anledningen är den vi har nämnt tidigare. När dessa människor vill ta itu med Muslimernas problem, händer det vi ser idag. Dessa människor har ingen kunskap. De är inte lärda. De är inte folkledare som är kända för sin pålitlighet, tro och uppriktighet. Följaktligen händer det vi ser. Varje gång blir det bara värre och värre för våra palestinska bröder. När problemet var begränsat inom detta lilla lands gränser och läget var under kontroll, ville man kasta ut FN som skilde mellan palestinier och judar. ´Abdun-Nâsir begärde att FN skulle ut ur landet för att, som han sade, ”kasta judarna i havet”. Naturligtvis stämmer detta varken överens med religionen eller intellektet. Istället blev det tvärtom. Istället för att judarna skulle kastas i havet, var det judarna som angrep honom från andra sidan Suezkanalen, belägrade Västbanken och intog delar av Gazaremsan och Sinaihalvön. Därefter fick man tillbaka dessa delar via fredsavtal. Sedan blev läget stabilt ett tag för att därefter återigen bli instabilt på grund av människor som sår fördärv. Det hela resulterade med dödsfall, förstörelse och förödelse. Allt detta berodde på självmordsattentat och olagliga handlingar som inte godtas av Sharî´ahn. Däri råkade Muslimerna ut för stora skador. De behandlade inte frågan på det sätt som profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) gjorde då han och hans följeslagare råkades ut för skador i Makkah och al-Madînah.

Fråga: Vad måste Muslimerna göra i denna situation?

Svar: Muslimerna är ålagda att ta emot instruktioner från de lärda som färdas på den gudomliga metodiken och som förstår sig på Islâm och religion. De får inte resa sig mot sina makthavare och göra uppror mot dem. Om vi tar tag i dessa sunda och korrekta grunder, lär oss vår religion på ett korrekt sätt och låter bli att ledas av känslor och sektväsen som härrör från människor som inte förstår sig på religionen, kommer makthavare och lärda att kunna behandla denna fråga. Därmed kommer man eventuellt att få stopp på blodgjutelse och Muslimerna kommer då att göra det de förmår. Allâh ålägger inte en själ mer än det den kan bära.

Att alltid mana till krig, dödande och Djihâd, härrör endast från människor som inte förstår sig på religionen. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) manade inte alltid till strid. Han kunde även behandla problem på andra sätt. Han manade endast till strid när det var den sista utvägen. Dessutom hörde det till hans egenskaper att han aldrig bröt överenskommelser.

Fråga: Shaykh ´Abdul-Muhsin, hur lyder domen för palestiniernas attentat?

Svar: De attentat de utför kallas inte för ”martyrium” (Istishhâd). Enligt Sharî´ahn är det inte korrekt att kalla dem för det. Jag anser att denna ideologi som påstår att liknande attentat kallas för ”martyrium” måste fördömas.

Fråga: Anses de vara martyrer (Shuhadâ’)?

Svar: Martyrium sker i korrekt strid och korrekt Djihâd med korrekt motiv. Men att bedra, begå självmord och ta med sig oskyldiga barn och kvinnor med i döden, är förbjudet enligt Sharî´ahn. Dessa attentat kallas inte för ”martyrium”. De kallas för ”självmordsattentat” (Intihâr) och de är förbjudna. Dessa attentat är inte ens tillåtna att utföra i korrekt Djihâd. Den enda typen av människor som anser dessa handlingar vara tillåtna, är Texter som inte utgör något bevis för dem. Faktum är dessa attentat inte förekommer i strid och Djihâd när de båda parterna står öga mot öga. Ofta brukar dessa attentat förekomma när det handlar om att bedra och utföra förbjudna gärningar.

Fråga: Shaykh, dessa människor kan faktiskt inte göra något annat för att försvara sig.

Svar: Vem säger att dessa attentat är ett försvar? Låt oss säga att en person går på en buss för att därefter spränga sig själv och medpassagerarna i luften. Detta anses inte vara försvar. Försvar innebär att personen försvarar sig mot den som kommer till hans hem för att döda honom, vanhedra honom och ta hans egendom. En sådan person försvarar sig själv. Men dessa människor som står bakom dessa attentat, ger sig på oskyldiga människor som inte har något med saken att göra.

Fråga: Vad skall man säga om dem som torteras och förnedras i Abû Gharîb-fängelset?

Svar: Det som sker i Abû Gharîb-fängelset kan likaväl hända i Muslimska länder av Muslimerna själva. Vi har hört att de som står bakom dessa handlingar ställs inför rätta. Dessa illdåd sker inte offentligt i landet. De är udda. Däremot har irakierna ingen annan än sig själva att skylla för det som har hänt i Irak. Först och främst är Saddâm Husayn anledningen, därefter Ba´th-partiet och slutligen de som nu säger sig göra motstånd i Irak och påstår att de upprätthåller Djihâd. Det är inte Djihâd. Det är en typ av förbjuden handling som inte har något med Djihâd att göra. Denna handling är varken försvarsbaserad Djihâd (Daf´) eller anfallsbaserad Djihâd (Talab). Irakierna behöver en stadgad säkerhet. De måste enas kring sin regering så att de får fram ett styre som vi hoppas kommer att döma utmed den rena Sharî´ahn.

Fråga: Shaykh, vissa människor menar att Muslimerna är ålagda att deltaga i Djihâd i Irak för att hjälpa sina Muslimska bröder.

Svar: Det finns ingen Djihâd i Irak så länge det finns en regering. Djihâd måste ske under makthavarens fana. Iraks makthavare än Iraks nya regering och den är korrekt Sharî´ah-mässigt även om den styrs av dagens styre. Om det skulle finnas korrekt Djihâd i Irak, hade det inte varit tillåtet för andra länders invånare att deltaga i denna Djihâd utan deras makthavares tillstånd. Och om det finns överenskommelser mellan denna makthavare och ett annat land, är det inte tillåtet för Muslimerna att bryta dessa överenskommelser. Alla dessa kidnappningar och självmordsattentat som tar plats i Irak är förbjudna. De skadar och fördunklar Islâm och dess rykte.

Fråga: Tempel och kyrkor har jämnats med marken. Är det tillåtet?

Svar: Det är inte tillåtet att riva kyrkor. Islâms Fiqh-vetare har sagt att det inte är tillåtet för Muslimerna som erövrar andra länder att riva kyrkor och tempel.

Fråga: Det finns en vilseledd grupp som avrättar utlänningar och bevisar sin handling med den ädla hadîthen:

”Kör ut avgudadyrkarna från den Arabiska halvön.”

Ädla Shaykh, skulle ni kunna förklara var den Arabiska halvöns gränser går?

Svar: Först och främst har de lärda nämnt denna hadîth för längesedan. Människorna brydde sig dock inte om den. Median fick först reda på den efter att denna villfarna grupp hade missförstått den och följaktligen förklarat Muslimerna vara otrogna och dödat oskyldiga människor. Därför måste de lärda förklara denna hadîth och dess betydelser.

Den Arabiska halvöns gränser är kända geografiskt sett. Men i hadîthen menas det något helt annat. Vad som menas med den, är de närliggande områdena kring Makkah och al-Madînah. Därför säger de lärda att den Arabiska halvön som nämns i hadîthen betyder Hidjâz som Makkah, al-Madînah, Yanbu´, Fadak, Yamâmah, Tabûk och Manahnâ som ligger uppåt mot Jordanien. Det är detta område som avses i hadîthen. Beviset för det är att ´Umar (radhiya Allâhu ´anh) körde ut judarna till Taymâ’. Inte heller körde han ut judarna i Jemen. Båda dessa platser ligger på den geografiska Arabiska halvön.

För det andra betyder hadîthen att man skall köra ut dem som bor däri permanent. Bevis för det är att han inte körde ut ickemuslimska slavar. Likaså brukade det komma ickemuslimska affärsmän till al-Madînah. Vissa judar och kristna brukade komma till al-Madînah. När en kristen man kom till ´Umar och sade: ”Jag är en kristen Shaykh”, sade ´Umar: ”Och jag är en monoteistisk Shaykh”. Dessutom var ´Umars mördare, elddyrkaren Abû Lu’lu’ah, ickemuslim. Han bodde i al-Madînah och kördes inte ut. Detsamma gäller de judinnor och kristna kvinnor som var gifta med Muslimska män och levde i al-Madînah.

Fråga: Käre Shaykh, våra makthavare – må Allâh bevara dem och leda dem till allt gott – har öppnat sina bröst och sina hem för kunskapen och dess folk. Hur anser ni att man skall råda makthavarna?

Svar: Makthavarna måste rådas hemligt och bakom stängda dörrar. Det är inte tillåtet att göra det öppet och offentligt. Det kan leda till att de nedvärderas och att situationen blir ännu värre. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:

”Den som vill råda makthavaren, skall inte göra det offentligt. Istället skall han ta honom i handen. Om han tar emot, gör han det, och om inte, har han gjort det han är ålagd.”

Denna hadîth är en autentisk och tydlig. Likaså finns det fler bevis. Detta är as-Salaf as-Sâlihs metodik. De brukade råda makthavarna bakom stängda dörrar. Offentlig rådgivning leder till prövningar. Faktum är att det inte anses vara råd, inte ens om det skulle röra sig om lekmän.