Shaykh Sâlih al-Lahaydân om Manhadj-ul-Muwâzanah

Källa: Aqwâl ´Ulamâ’-is-Sunnah fî Manhadj-il-Muwâzanah
Samanfört av: Maktabah al-Furqân, Förenade arabemiraterna
publicerad 01.12.2007

Den ädla Shaykhen Sâlih bin Muhammad bin al-Lahaydân, medlem i styrelsen ”Kibâr-ul-´Ulamâ’” i Saudiarabien, ställdes följande fråga:

”Hör det till Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs metodik att man nämner Ahl-ul-Bid´ah wadh-Dhalâls goda sidor och att man berömmer dem då man varnar för dem, baserat på hävdandet att det rättvist?”

Shaykhen svarade:

”Hade inte Quraysh och avgudadyrkans ledare också goda sidor? Nämns deras goda sidor i Qur’ânen? Nämns deras givmildhet i Sunnahn? De brukade vara gästvänliga. De hedniska araberna brukade vara gästvänliga mot sina gäster och de brukade ta hänsyn till grannarna. Trots det nämns inte den trotsiges goda sidor.

Frågan handlar inte om att räkna upp goda och dåliga sidor, utan det handlar om att varna för fel.

Om en person vill titta och forska, kan han alltid hänvisa till Imâmernas uttalanden som Ahmad bin Hanbal, Yahyâ bin Ma´în, ´Alî al-Madînî och Shu´bah. Brukade de säga om den de sade var lögnare:

”Men han har faktiskt fina karaktärer. Han är faktiskt givmild. Han är faktiskt uppe på nätterna och ber.”?

Sade de om en person de ansåg vara oprecis eller försumlig:

”Men han är så bra, så god, så fin…”?

Varför vill man i dag att man nämner en persons goda sidor efter att man har nämnt hans dåliga? Detta härrör endast från en person som är okunnig om principerna inom ”Djarh wa Ta´dîl” och om anledningarna till välfärd samt flykt från den, för att gå miste om den.” [1]

[1] Kassettbandet ”Salâmat-ul-Manhadj Dalîl-ul-Falâh”.