Fredsprocessen i Palestina/Israel

Shaykh och Imâm AbdulAzîz bin Bâz (rahimahullâh) svarar på frågor om fredsprocessen i Palestina/Israel
Från magasinet "al-Ibânah" (1/3/41-43) den 21:e Rajab 1415H (fem år sedan)

F 1) Vissa människor har förstått från ditt svar angående fredsavtalet med judarna – de som har tagit Muslimernas land orättvist – att ett fredsavtal med judarna betyder att vi har kärlek gentemot dem och att de inte längre är våra fiender. Vi hoppas att du kunde klargöra detta åt oss.

S 1) Svaret är: att ett fredsavtal med judarna, eller med övriga icke-Muslimer, innebär inte att man älskar dem eller att man tar dem som vänner. Nej, det betyder att det finns fred mellan två sidor som inte kommer skada varandra. Profeten (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) hade fredsavtal med folket (mushrikîn) i Makkah, men det betydde inte att han älskade dem eller att han tog dem som vänner, utan hatet fanns där mellan dem tills att Allâh gjorde det lätt att erövra Makkah – och hela folket gick in Allâh’s religion (Islâm) i massor. På samma sätt hade profeten (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) fredsavtal med judarna i Madînah när han utvandrade dit, och det var inte tidsbegränsat (fredsavtal). Men detta ledde inte till man hade kärlek gentemot dem, utan han (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) hade diskussioner med dem, han talade med dem och kallade dem till Allâh’s religion – att träda in i Islâm. Men när (judestammen) Banu an-Nadhîr bedrog och förrådde Muslimerna, utvisade han (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) dem ut ur Madînah. Och när (judestammen) Qurayzah bröt deras avtal – genom att stödja Makkah’s polyteister mot profeten (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) – började profeten (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) strida mot dem: han dödade deras krigare och tog deras kvinnor och barn tillfånga, efter att Sa’d bin Mu’âdh (radhi Allâhu ’anh) hade blivit anlitad som domare över dem och han gav denna domen. Profeten (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) informerade att denna domen sannerligen stämde överens med Allâh’s, som är ovanför de sju himlarna, dom. Samma sak hände med Sahâbah och de som följde dem: många fredsavtal skedde med icke-Muslimer som t ex kristna, men det betydde inte att man hade kärlek och medlidande gentemot dem. Allâh säger,

"Du kommer inte hitta ett folk, som tror på Allâh och den Sista Dagen, älska de som motsätter sig Allâh och hans sändebud, även om de är deras fäder, eller deras söner, eller deras bröder, eller deras släktingar." (58:22)

Och verserna med liknande mening är många. Och när profeten (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) erövrade Khaybar fastställde han ett fredsavtal med Khaybar’s judar på villkoret att judarna skulle ta hand om palmträden och grödorna som tillhörde Muslimerna: så att ena halvan av skörden gick till judarna och den andra halvan till Muslimerna. Så de fortsatte med detta i Khaybar och han (salla Allâhu ’alayhi wa sallam) satte inte någon tidsgräns, utan han sade, "Vi kommer lämnar er i detta tillstånd så länge vi vill." Och i en annan rapportering, "Vi kommer lämna er i detta tillstånd så länge Allâh tillåter er." Så de fortsatte med detta fram tills att ’Umar (radhi Allâhu ’anh) körde ut dem.

Så allt detta visar att fredsavtal betyder inte att det finns kärlek och medkänsla med Allâh’s fiender, vilket tros av de som har ytterst liten kunskap om ren Sharî’ah.

F 2) Betyder ett fredsavtal med fienden, som inte är tidsbegränsat, att vi ger dem Palestina – Muslimernas land som de har ockuperat?

S 2) Freden mellan Muslimernas ledare i Palestina och judarna betyder inte alls att judarna kommer äga landet för alltid. Nej, det betyder att de kommer äga det en tid tills att bl a Muslimerna är starka nog att köra ut dem ur Muslimernas land. Det är även obligatorisk (wâjib) att vi strider mot judarna när vi har kraft och styrka tills att de träder in i Islâm eller betalar jizyah (skatt som icke-Muslimer måste betala Muslimerna för att de lever i Muslimernas land), och samma sak gäller de kristna och magikerna.