10 frågor om Djihâd

Talare: ´Allâmah Sâlih bin Fawzân al-Fawzân
Källa: Kassettbandet ”Sharh Bulûgh-il-Marâm”, Kitâb-ul-Djihâd
Fotnot: Maktabah Dâr-ul-Hadîth.Com
publicerad 26.12.2005

Fråga 1: Den enda orsaken till varför min fader inte vill att jag skall gå ut i Djihâd, är att han är rädd att jag skall dö. Vad är det för dom för detta? Detta med tanke på att min fader har fler barn och är inte i behov av mig. Och om han skulle behöva något, kommer mina syskon ta hand om det i stället för mig.

Svar: Domen säger att du skall lyda honom, om han så skulle ha hundra barn som gör allt det han är i behov av. Så länge han förbjuder dig att gå, måste du lyda honom. Detta gäller om du hoppas på belöning. Men om du vill gå efter din egen åsikt, får du göra precis vad du vill. Om du hoppas på belöning, skall du lyda din fader och inte gå samtidigt som han är arg på dig eller inte tillåter dig att gå. Hans rättighet kommer först efter Allâhs (subhânahu wa ta´âlâ) rättighet. Vissa människor ser ned på sina fäder och säger att de inte förstår något och att de inte har något att säga till om. De ser ned på sina föräldrar – och skydd sökes hos Allâh. De refererar inte till dem. De tror att de kan mer än sina föräldrar. Detta är inte tillåtet. Det är inte tillåtet att nedvärdera sina föräldrar och att se ned på dem och säga att de inte har något att säga till om. Detta innebär att vara olydig mot föräldrarna.

Fråga 2: Är det tillåtet att gå ut i Djihâd utan makthavarens tillstånd om föräldrarna godkänner det?

Svar: Vem är Djihâd med? Vem är denna ledare vars fana du vill strida under? Dessutom finns det överenskommelser länder emellan. Således måste du få lov av makthavaren för att bege dig till dessa länder. Dessa frågor har principer. Det är inte en enda röra. Om makthavaren och föräldrarna ger till tillåtelse plus att du har kapacitet, anses det vara tillåtet.

Fråga 3: Vad är det för dom att gå ut i Djihâd utan makthavarens tillstånd med tanke på att en Mudjâhid förlåts samtliga synder? Kommer han att dö martyrdöden?

Svar: Om han är olydig mot makthavaren och föräldrarna och beger sig iväg, anses han inte vara någon Mudjâhid. Däremot anses han vara en syndare.

Fråga 4: Är det obligatoriskt att gå ut i Djihâd idag? Vad säger man till den som bevisar det med profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord:

”När ni börjar handla med ´Înah [1] , tar tag i kosvansarna, nöjer er med jordbruk och lämnar Djihâd, kommer Allâh att sänka förnedring över er och Han kommer inte att ta bort den till dess att ni återvänder till er religion.” [2] ?

Svar: Om Muslimerna är starka nog och klarar av att gå ut i Djihâd och strida för Allâhs sak, anses det vara obligatoriskt för makthavaren. Detta hör till makthavarens auktoritet. Det är han som mobiliserar arméer till strid. Det är antingen han eller hans ställföreträdare som leder armén. Detta gjordes av profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam).

Skulle Muslimerna däremot inte klara av att strida mot de otrogna, skjuter de upp Djihâd till dess att de klarar av att göra det. Men om någon ger sig på deras land, får de strida mot dem för att försvara sig. Å andra sidan skall de anfalla om de är starka nog. Detta skall göras för att sprida Islâm. Ett sådant krig skall vara under makthavarens fana. Det är antingen han eller hans ställföreträdare som tar tag i det.

Denna fråga är allmänt känd i Fiqh- och ´Aqîdah-böckerna. Det skall vara med makthavare och ledare. Det är de som tar sig an Djihâd-relaterade frågor och slåss under en enda fana. Det skall inte vara fler fanor och fler grupper. Det leder bara till meningsskiljaktigheter och tvister mellan de olika grupperna, vilket har bevittnats. De enas aldrig om något. Således måste det endast finnas en enda ledning. En enda ledning i Djihâd. Det måste bara finnas en enda [ledning] under en enda fana under den Muslimske makthavarens beordring.

Fråga 5: Vad anser ni om den som ålägger Djihâd idag? Syndar de om någon av dem skulle ge sig ut i Djihâd?

Svar: Om en Muslim går ut i Djihâd efter att denna Djihâd har uppfyllt dess principer och villkor, anses det vara en god gärning. Däremot finns det ingen Sharî´ah-baserad Djihâd om den inte uppfyller dess principer och villkor. Liknande handlingar resulterar med att Muslimerna skadas mer än vad de gagnas. Du kommer att anfalla den otrogne. Därefter kommer den otrogna att hämnas på Muslimerna. Då händer det ni hör. Detta är inte tillåtet. Så länge Djihâd inte uppfyller sina principer och villkor med en Muslimsk makthavare och under en Muslimsk fana, existerar ingen Djihâd. Men om en Muslim har en god avsikt och vill gå ut i Djihâd, belönas han för sin avsikt medan han är misstagen i sin handling.

Fråga 6: Ni – må Allâh bevara er – nämnde att man måste ta hänsyn till Muslimernas tillstånd och veta vilka otrogna det är obligatoriskt att strida mot och vilka det är obligatoriskt att låta vara i fred. Kan ni ge ett exempel på dem man måste låta vara och hur länge det i så fall gäller samt under vilka omständigheter?

Svar: Vi ger oss inte på dem vi inte klarar av att strida mot. Detsamma gäller dem som har överenskommelser och vapenvilor med Muslimerna. Detta gäller till dess att vapenvilorna går ut eller att de bryter överenskommelserna. Men så länge det finns en överenskommelse, är Muslimerna förbjudna att strida mot dem. Allâh (djalla wa ´alâ) sade:

”Stå fast vid ert ord till dem, så länge de står fast vid sitt ord till er. Sannerligen älskar Allâh de gudfruktiga.” (9:7)

”Men om du misstänker svek hos dem…” (8:58)

Det vill säga om de ingår i en överenskommelse.

”… säg då upp fördraget så att ni är jämställda.” (8:58)

Om du vill bryta överenskommelsen, måste du underrätta dem om det så att de vet. Överenskommelser är inga enkla och lätta frågor. Allâh (djalla wa ´alâ) säger:

”Och håll vad ni lovar; löften innebär ansvar.” (17:34)

Det är alltså endast tillåtet att bryta överenskommelsen utav Sharî´ah-baserade motiv. Likaså sker detta på makthavarens order som har ingått i överenskommelsen med dem. Det är han som sluter avtal och det är han som bryter dem. Detta hör alltså till makthavarens auktoritet. Alla har inte rätt att ge sig in i detta så att det slutar med kaos.

Fråga 7: Hur lyder domen för Djihâd idag om inte makthavaren tillåter det?

Svar: Det finns ingen Djihâd utan makthavarens tillstånd. Denna fråga hör till hans auktoritet. Man måste ha hans åsikt och tillåtelse. Hur skall du strida om du varken är under en fana eller en Muslimsk makthavares ledning?

Fråga 8: Anses man vara martyr om man stupar i Djihâd och ens föräldrar inte har godkänt ens Djihâd?

Svar: Han anses vara olydig mot sina föräldrar. Olydnad mot föräldrarna hör till de allvarligaste synderna. Vad berör hans martyrium, vet Allâh bättre. Jag vet inte. Däremot anses han vara olydig mot sina föräldrar. Det finns även risk att hans strid sker utan ett Sharî´ah-baserat tillstånd. I så fall anses han inte vara martyr.

Fråga 9: Vilka villkor har Djihâd? Uppfylls de idag?

Svar: Djihâds villkor är kända. Till dem hör att Muslimerna är tillräckligt starka för att kunna strida mot de otrogna. Däremot är de inte ålagda att gå ut i Djihâd om de inte förmår att göra det. Sändebudet (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hans följeslagare var i Makkah utan att Djihâd föreskrevs, ty de hade ingen förmåga.

Ett annat är att det måste ske under en Muslimsk ledning på en Muslimsk makthavares beordring. Det är han som beordrar till den, organiserar den och tar sig an den. Det hör till hans auktoritet. Vemsomhelst har inte rätt till det så att de går och strider utan hans tillstånd. 

Fråga 10: Anses en person som går ut i Djihâd utan makthavarens tillstånd och stupar, vara martyr?

Svar: Han har inget tillstånd till att kriga. Det betyder att hans strid inte är Sharî´ah-baserad. Därför anser jag inte att han är en martyr.

[1] Imâm Ibn-ul-Athîr (rahimahullâh) sade:

”´Înah innebär att en person säljer en vara till en person för ett visst pris för att därefter köpa tillbaka varan för ett lägre pris än det han först sålde varan för.” (an-Nihâyah (1/282))

[2] Abû Dâwûd (3462), Ahmad (2/24) och (2/84), al-Bayhaqî (10484) och Abû Ya´lâ (5659).