Shaykh Sâlih as-Suhaymî om ´Amr Khâlid

Författare: Shaykh Sâlih bin Sa´d as-Suhaymî
Källa: Kassettbandet ”Bayân Hâl-il-Mad´û ´Amr Khâlid”
publicerad 21.08.2004

Kunskap och Fatâwâ skall tagas av dem lärde. Det skall hänvisas till de lärde som manar till Ahl-us-Sunnah wal-Djamâ´ahs metodik. Till dem hör våra lärde i detta land – Saudiarabien – som den ädle Shaykhen och Muftîn ´Abdul-´Azîz Âl ash-Shaykh (wafaqahullâh), vår Shaykh Sâlih al-Fawzân, Shaykh ´Abdullâh al-Ghudâyyân, Shaykh ´Abdul-Muhsin al-´Abbâd al-Badr, Shaykh Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî, Shaykh Zayd al-Madkhalî, Shaykh Ahmad an-Nadjmî, Shaykh ´Alî bin Nâsir al-Faqîhî och Shaykh Sâlih Âl ash-Shaykh. Med dessa lärde menar jag inte att de är de enda. Nej, jag menar alla lärda som är upprättade på deras metodik. Vi får inte lyssna på de nedlåtande utlåtanden om samfundets lärde som förekommer i median.  Dessa människor är det muslimska folkets lärde. De är upprättade på den gudomliga metodiken. De talar inte utmed sina drifter eller fördelar. Titta på dem som vissa människor anser vara ´Ulamâ’ och som lyfts till skyn. Den ene säger att ränta är tillåtet, den andre att musik är tillåtet, den tredje menar att det är tillåtet för män och kvinnor att beblandas, den fjärde anser att målet rättfärdigar medlet, den femte anser att skådespel, teater och sång är ett sätt att mana till Allâh på o s v.

Kanske har vissa människor som inte förstår sig på religionen och innehar en svag tro, vänt dessa lärde ryggen och i stället tagit till sig dessa typer till lärde. Vissa människor tror att ju mer åhörare en person har, desto lärdare och kunnigare är han. Detta är en falsk jämförelse och är likaså den falskaste jämförelsen som någonsin känts vid. Den motsätter sig t.o.m. den ädla Qur’ânen. Den som använder sig utav denna jämförelse har kommit med en lögn. Kuffâr är fler än Muslimerna. Mubtadi´ah är fler än Ahl-us-Sunnah.

Avskum är många. Clowner som går ut i TV är många. Deras tal ser ut som skådespel; de sjunger, härmar olika ljud, får människorna att skratta och skrattar själva åt människorna – vi ber Allâh om förlåtelse och sundhet.

Jag måste nämna en individs namn nu. Denna individ har många kvinnor och ungdomar satts på prövning av. Jag ber er om tillåtelse att få nämna hans namn. Mitt sätt är att enbart namnge någon vid nödfall. Vad gäller den här mannen, är även barn satta på prövning av honom. Han är en skådespelare. Hans tal är skådespel. Jag har en konferens på gång nu i Tabûk. Vilken bokhandel jag än går in i i Tabûk, hör jag ”´Amr Khâlid, ´Amr Khâlid, ´Amr Khâlid”. Vem är den här ´Amr Khâlid? Han är en Dadjdjâl! Vet ni att han i ett av sina kassettband säger att meningen med dyrkan är att få en fin karaktär. Betyder det att man efter att ha fått en fin karaktär inte behöver dyrka Allâh mer? Jag svär vid Allâh att han är en Dadjdjâl! Låt den närvarande meddela den frånvarande. Jag brukar inte namnge folk, men det måste man göra med denna man. Han har blivit en Fitnah. Därför måste man varna för honom.

< index