Domen för den som inte ber Fadjr i tid utan giltigt skäl

Författare: Shaykh Muhammad bin Sâlih al-´Uthaymîn
ur Fatâwâ Arkan ul-Islâm sid 268-269
publicerad 24.10.2007

Fråga: Den som sitter uppe och inte klarar av att göra salâh al-Fadjr förrän dess tid gått ut; accepteras den av honom? Och vad är domen för de övriga bönerna han ber i tid?

Svar: Om salâh Fadjr försenas till dess att tiden gått ut, och personen har förmåga att be den i tid genom att sova tidigt, accepteras inte bönen av honom. Om en person försenar sin salâh tills dess tid gått ut utan skäl, för att därefter utföra den, kommer den inte att acceptera av honom enligt profetens (salla Allâhu ´alayhi wa sallam) uttalande (i betydelse):

”Den som utför en handling, utan att följa våra angelägenheter, får den avvisad” [1]

Den som avsiktligt försenar sin salâh tills dess tid utgått utan giltigt skäl, har utfört en gärning som inte följer Allâhs och Hans sändebuds angelägenheter, och kommer därmed att få den avvisad.

Någon kanske säger: Men jag sover och profeten (salla Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Den som försover sig från sin salâh eller glömmer bort den, ska utföra den då han kommer på den, och han behöver inte utföra någon annan bot än det” [2]

Till denne säger vi: Om du har möjlighet att sova tidigt för att på så sätt vakna tidigt, eller använda en väckarklocka, eller be någon väcka dig, då anses du avsiktligt ha försenat din salâh och sovit över tiden. Om du på detta vis försenar din salâh kommer den inte att accepteras av dig.

Beträffande de övriga bönerna han ber i tid, är de accepterade.

Jag tar detta tillfälle i akt för att rikta några ord i denna fråga: Det är obligatoriskt för en muslim att upprätta sin dyrkan till Allâh på ett sätt som gör Allâh (´azzâ wa djall) nöjd. Hon har nämligen skapats till denna världen för att dyrka Allâh och vet inte när hon kommer att överraskas av döden och förflyttas till det nästkommande livet och till räkenskapens plats, där man inte kan utföra några handlingar. Sändebudet (salla Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”När människan dör avbryts alla hans gärningar förutom från tre: pågående allmosa, eller nyttjande kunskap, eller en rättfärdig son som ber för honom” [3]

[1] Muslim.

[2] Al-Bukhârî och Muslim.

[3] Muslim.