Fastan i månaden Ramadhan

« index

Förklaring av versen 2:183

Författare: Imâm ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî
Källa: Taysîr al-Karîm ar-Rahmân (2:183)

Allâh (tabârak wa ta´âlâ) sade:

"Troende, det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er, så att ni fruktar." (2:183)

FÖRKLARING

Imâm as-Sa´dî (rahimahullâh) sade:

"Han (ta´âlâ) underrättar om det Han förrättat Sina tjänare med, nämligen att Han beordrat dem att fasta på samma sätt som de tidigare samfunden fastade. Fastan består av föreskrivningar och beordringar vilka samtliga skapelser alltid gagnas av. I denna vers inspireras detta samfund till att tävla mot de andra samfunden för att fullborda handlingarna och skynda till de rättfärdiga vanorna. Det skall också vetas att detta drag detta samfund särskiljts med, inte är svårt att utföra.

Därefter nämnde Han (ta´âlâ) visheten bakom fastan, nämligen:

"Så att ni fruktar."

Säkerligen är fastan en av de största anledningarna bakom gudsfruktan, ty den består av att utföra Allâhs anbefallningar och undvika Hans förbud. Till det gudsfruktan utgörs av, är att avstå från det Allâh förbjudit som mat, dryck, samlag och liknande frågor lusten tenderar till. Detta gör man medan man strävar efter att få komma Allâh närmare i hopp om Hans belöning. Detta hör alltså till gudsfruktan.

Tillika tränar den fastande sin själ att ha Allâh för ögonen. Han lämnar det hans själv längtar efter trots att han förmår uppnå det, ty han vet att Allâh ser honom.

Dessutom drar den fastande åt snaran runt Djävulens banor då han går bland människan som blod. Fastan försvagar verkställningar av hans beordringar och minskar ens synder. Den fastande brukar påöka sina goda handlingar - och goda handlingar hör till gudsfruktan. Tillika hör det till gudfruktighetens egenskaper att när den rike smakar på den fattiges svårigheter, fordrar det att han tröstar de fattiga.

« index