Skilsmässa genom gester och skrifter

Författare: Imâm Ibn Qudâmah al-Maqdisî
Källa: al-Mughnî (10/502-503)
Dâr ´Âlam-il-Kutub, 1419/1999.
publicerad 20.11.2006

En person kan enbart skilja sig om han uttryckligen säger sig skilja sig. Dock förekommer det två undantag.

Det första: Den som inte förmår att tala, som t ex en stum person. Om han skiljer sig med hjälp av att gestikulera, skiljer han sig från sin fru. Denna åsikt har Mâlik, ash-Shâfi´î och Åsiktens folk och vi känner inte till att de skiljer sig åt i denna fråga. De anser detta eftersom han endast kan skilja sig på detta vis och följaktligen tar hans gest hans tals plats. Samma sak gäller giftermål.

Vad berör den som förmår att tala, anses hans skilsmässa inte vara giltig med hjälp av gester, såsom hans giftermål inte heller anses vara giltigt.

Om då en stum person pekar med tre fingrar för att skilja sig, har hans hustru skilts sig tre gånger från honom, ty gester har tagit hans tals plats.

Men om personen kan tala och säger ”Jag skiljer mig från dig” och pekar med sina tre fingrar, har han bara skiljt sig en gång, eftersom hans gest inte är tillräcklig. Skulle han däremot säga ”Jag skiljer mig från dig såhär” och pekar med sina tre fingrar, skiljs hon tre gånger, ty hans uttalande ”såhär” tyder på att hans fingrar motsvarar antalet gånger. Detta är ett korrekt handlande baserat på profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîth (i betydelse):

”En månad är såhär, såhär och såhär lång” och han gestikulerade med sina händer en gång för trettio och en annan gång för tjugonio.

Skulle personen säga ”Jag avsåg att visa med två hopdragna fingrar”, accepteras det från honom eftersom hans påstående är möjligt.

Det andra: Om han skiljer sig skriftligt, skiljs hans fru från honom, om han verkligen avsåg det. Denna åsikt har ash-Sha´bî, an-Nakha´î, az-Zuhrî, al-Hakam, Abû Hanîfah, Mâlik och ash-Shâfi´î. Vissa av hans följeslagare sade att han har en annan åsikt, nämligen att skilsmässan inte äger rum, även om han skulle avse det. Detta eftersom handlingen härrör från en person som förmår att tala och därför har han inte skiljt sig.

Vad gäller oss [1], anser vi att skrift består av bokstäver, av vilka en skilsmässa kan förstås. Om man då skriftligt skiljer sig, förstår skriften, och den är avsedd, äger skilsmässan rum, på samma sätt som om man hade uttalat den, eftersom skrift tar skrivarens uttals plats. 

[1] Imâm Ahmads madhhab.