Palestinska stenar mot judiska maskingevär

publicerad 26.07.2010
Talare: Imâm Muhammad Nâsir-ud-Dîn al-Albânî
Källa: Silsilat-ul-Hudâ wan-Nûr (233)

Fråga: Den palestinska intifadan har pågått nu i 1½ år. Vi kastar sten mot judarna som antingen träffar dem i huvudet eller inte. Vad anser ni om att kasta sten mot judar eller att fortsätta intifadan överhuvudtaget på detta vis?

Svar: Vi har från allra första början ärat intifadan. Den förtjänar att äras med tanke på mod och heroism. Däremot går den till på fel sätt. Om vi först och främst tar hänsyn till Sharî´ah-baserade texter och därefter till profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) biografi, ser vi att frågan är i behov av förberedelse. Denna förberedelse behandlar två frågor; den själsliga och den militära.

Vi vet ju att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och hans följeslagare utsattes för sträva svårigheter av avgudadyrkarna i Makkah till dess att Allâh (tabârak wa ta´âlâ) lät vissa av dem emigrera även om det var till Abessinien. Därefter lät Allâh profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) emigrera från Makkah till al-Madînah. Han följdes av dem som kunde följa med och andra stannade kvar. Än idag utsätts de troende för de värsta straffen, vilket historien vittnar om.

Det jag vill komma fram till, är att världens muslimer inte har för bråttom. Istället skall de förbereda sig för att strida mot de otrogna och köra ut dem ur de muslimska länderna till de otrogna. Därför sade Allâh (ta´âlâ) i Qur'ânen:

”Och vidtag alla rustningar ni förmår och håll stridshästarna i beredskap så att ni injagar skräck i Allâhs och era fiender.”1

Det råder inga tvivel om att denna intifada är precis som innan fast än tydligare. Den har inte alls förberetts för att man skall kunna kriga mot de otrogna som har ockuperat landet. Det saknas både själslig och militär förberedelse.

För det andra ser vi att det är lönlöst och värdelöst att konfrontera olika typer av maskingevär med stenar. Därför ser jag inget resultat från denna intifada. Den har nu pågått i två hela år och de står fortfarande på samma plats. Detta gäller i synnerhet med tanke på att de arabiska länderna, som trots allt har en någorlunda militärstyrka, till skillnad från den själsliga som inte alls finns, inte alls hjälper våra bröder militärt.