Salât-ul-Djanâzah för missfall

Författare: Imâm Ibn Qudâmah al-Maqdisî
Källa: al-Mughnî (3/458)
Dâr ´Âlam-il-Kutub, 1419/1999
Fotnoter: darulhadith.com
publicerad 26.04.2008

Missfall är att kvinnan antingen föder barnet dött eller också outvecklat.

Om barnet kommer ut levande och skrikande, råder det enighet om att det skall tvättas och att man förrättar begravningsbönen för det. Ibn-ul-Mundhir sade:

”De lärda är ense om att man skall be begravningsbönen för barnet om man fått reda på att det har levt och skrikit.”

Om barnet inte skriker, sade Imâm Ahmad:

”Om barnet blir fyra månader eller äldre, skall det tvättas. Därefter ber man begravningsbönen för det.”

Denna åsikt har också Sa´îd bin al-Musayyab, Ibn Sîrîn och Ishâq. Ibn ´Umar förrättade begravningsbönen för sitt barnbarn som föddes dött.

al-Hasan, Ibrâhîm, al-Hakam, Hammâd, Mâlik, al-Awzâ´î och Hanafiyyah säger:

”Man skall inte be begravningsbönen för det, förrän det skriker.”

ash-Shâfi´î har båda åsikterna baserat på profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hadîth (i betydelse):

”Man skall varken förrätta bönen för ett barn, ärva det eller ärvas av det förrän det skriker.”

Rapporterad av at-Tirmidhî [1] .

Detta baseras på att barnets liv inte har bekräftats. Till följd därav skall det varken ärva, ärvas eller bes för, på samma sätt som man inte gör det för det som är under fyra månader.

Vi – Hanâbilah – håller oss till al-Mughîrahs hadîth i vilken han rapporterar att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Man skall förrätta bönen för missfallet.”

Rapporterad av Abû Dâwûd [2] och at-Tirmidhî [3] . I at-Tirmidhîs formulering står det (i betydelse):

”Man skall förrätta bönen för barnet.”

at-Tirmidhî sade:

”Denna hadîth är autentisk och god (Hasan).”

Ahmad nämnde denna hadîth och använde sig av den som bevis. Ett annat bevis är Abû Bakr as-Siddîqs hadîth i vilken profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Ingen har mer rätt att få bönen förrättad för en, än barnet.” [4]

Detta baseras på att det är en skapelse som det har blåsts in en själ i. Sålunda skall man förrätta bönen för det, precis som man gör för barnet som kommer ut skrikande.

Vad deras hadîth [5] beträffar, sade at-Tirmidhî:

”De lärda har olika uppfattningar om den. Vissa av dem har rapporterat den från en följeslagare [och inte från profeten]. Detta verkar vara mer korrekt än att säga att det är profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ord.”

[1] 1032. Imâm al-Albânî sade:
”Autentisk.” (Sahîh Sunan at-Tirmidhî (1/526))

[2] 3180. Imâm al-Albânî sade:
”Autentisk.” (Sahîh Sunan Abî Dâwûd (2/293))

[3] 1031. Imâm al-Albânî sade:
”Autentisk.” (Sahîh Sunan at-Tirmidhî (1/525))

[4] al-Bayhaqî (4/9).

[5] ”Man skall varken förrätta bönen för ett barn, ärva det eller ärvas av det förrän det skriker.”