Vad är Idjtihâd och vem är Mudjtahid?

Sammanfattat av Maktabah Dâr-ul-Hadîth.Com

Imâm ash-Shanqîtî (rahimahullâh) sade:

”Idjtihâd är enligt Ahl-ul-Usûls [1] terminologi: En Faqîhs [2] ansträngning och möda i att forska bland bevisen för att uppnå en föraning eller slående åsikt om Allâhs dom i en viss fråga.”

Imâm Ibn Qudâmah (rahimahullâh) sade:

”En Mudjtahids villkor är följande:

En omfattande kunskap om de resultatgivande domarna, nämligen de principer vilka vi detaljerat: Boken, Sunnahn, Samstämmigheten, analogin, det som allmänt har en medverkan i domar samt det som har företräde framför det andra.

Beträffande Boken, är följande kunskaper obligatoriska:

Kunskap om det som berör domarna: Femhundra verser. Det är inget obligatoriskt att memorera verserna, men däremot fordras kännedom om deras plats så att han kan leta efter den då han är i behov av den.

Beträffande Sunnahn:

Kunskap om domarnas hadîther. Även om de är många, är de begränsade. Det är obligatoriskt att ha kännedom om den avskaffande och den avskaffade i Boken och Sunnah. Det räcker att han vet att det han använder sig utav som bevis ej är avskaffat. Likaså måste han veta att den hadîth han använder sig av är autentisk, inte svag. Detta sker antingen genom kunskap om dess berättare eller med hjälp av läsning av autentiska böcker vilkas berättare har accepterats med belåtenhet av Imâmerna.

Beträffande Samstämmigheten:

Kunskap om dess position. Det räcker att han vet att frågan han ger sitt domslut om är en fråga vilken det förekommer samstämmighet om, meningsskiljaktigheter om eller att den är ny.

Likaså är det obligatoriskt med kunskap om att fastställa bevis och dess villkor.

Dessutom är det obligatoriskt att man kan grammatik och språk som underlättar att förstå arabernas uttalanden. Detta består av: det som särskiljer rent tal från dess uppenbara, allmänna, verkliga, metaforiska, generella, specifika, klara, oklara, absoluta, begränsade, citat, antydan, grammatiska fel samt förstådda.” [3]      

Likaså måste man veta att Idjtihâd inte är korrekt i samtliga frågor. Imâm al-Djuwaynî (rahimahullâh) sade:

”Det är inte tillåtet att säga att varenda en som gör Idjtihâd inom principfrågor har rätt, ty detta banar vägen för att Villfarelsens folk bland kristna, elddyrkare, ickemuslimer och ateister anses ha rätt.” [4]

Shaykh ´Abdullâh al-Fawzân kommenterade Imâmens ovanstående ord och sade:

”Nämligen, det är inte korrekt att säga att varenda en som utför Idjtihâd i trosrelaterade frågor (Umûr-ul-´Aqâ’id) har rätt. Nej. Sanningen är en och allt utöver den är lögn. Vissa av dem skildrade t o m samstämmighet rörande detta.” [5]

´Allâmah Muhammad Sultân al-Ma´sûmî (rahimahullâh) sade:

”I klara och tydliga verser har det fastställts att Allâh (ta´âlâ) är religionens Lagstiftare och att Hans sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) är Hans förmedlare.

”Du har bara att framföra.” (42:48)

”Sändebudets enda uppgift är att framföra [budskapet].” (5:99)

”Din plikt är enbart att framföra budskapet.” (3:20)

Religionens pelare fastställs enbart med en text från Boken eller ett klargörande från Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och de är tre:

Den första – Trosläran.

Den andra – Dyrkan som antingen är obegränsade eller begränsade med tid, plats, egenskap eller antal.

Den tredje – Religiösa påbud.

Alla andra Lagstiftande domar fastställs med hjälp av Idjtihâd om det inte finns någon Text som berör det, förutsatt att det leder till fördelar och hindrar nackdel. Tänk därför till och hör inte till de okunniga! Sannerligen förekommer det i Boken, Sunnahn och de rättfärdiga företrädarnas handlingar och tal en stor del inom detta ämne.” [6]

Shaykh Fawzî al-Atharî (hafidhahullâh) sade:

”Det är inte tillåtet för någon som tror på Allâh och den Yttersta dagen att göra Idjtihâd i en fråga det redan förekommer en bekräftad och klar text om i Boken och Sunnahn. Vi har blivit beordrade att lyda Allâh (ta´âlâ) och Hans sändebud i samtliga frågor, vare sig de handlar om handlingar eller trosläror. Han (ta´âlâ) sade:

”Lyd Allâh och sändebudet så att ni erfar barmhärtighet.” [7]

Det är allmänt känt att det inte är tillåtet att vända texterna i Boken och Sunnahn ryggen för att i stället vända sig till det Idjtihâd leder till.” [8]

[1] De lärda inom de principbaserade lärorna.

[2] En lärd man, eller kvinna, som innehar en väldig kunskap om Islâms regleringar och domar med bevisen ur Qur’ânen och Sunnahn. Till de allra kändaste hör de fyra väldiga Imâmerna; Abû Hanîfah, Mâlik bin Anas, Muhammad bin Idrîs ash-Shâfi´î och Ahmad bin Hanbal (rahimahumullâh).

[3] Rawdhat-un-Nâdhir, vol. 2, sid. 334-336.

[4] Sharh-ul-Waraqât, sid. 263.

[5] Sharh-ul-Waraqât, sid. 266.

[6] Hal al-Muslim mulzam bi Ittibâ´ Madhhab Mu´ayyin min al-Madhâhib al-Arb´ah?, sid. 57, Dâr-ul-Fath, 1416/1995.

[7] 3:132.

[8] al-Adhwâ’ al-Athariyyah, sid. 266-267, Maktabah al-Furqân, 1422/2001.