Vem får ta emot allmosan och vem får inte göra det?

Författare: Imâm ´Abdur-Rahmân bin Nâsir as-Sa´dî
Källa: Manhadj-us-Sâlikîn, sid. 57
Maktabah ar-Rushd, 1422/2002
publicerad 24.06.2008

Allmosan betalas endast till åtta målgrupper. Allâh (ta´âlâ) nämnde dem och sade:

إِنَّمَا الصَّدَقَاتُ لِلْفُقَرَاء وَالْمَسَاكِينِ وَالْعَامِلِينَ عَلَيْهَا وَالْمُؤَلَّفَةِ قُلُوبُهُمْ وَفِي الرِّقَابِ وَالْغَارِمِينَ وَفِي سَبِيلِ اللّهِ وَابْنِ السَّبِيلِ فَرِيضَةً مِّنَ اللّهِ وَاللّهُ عَلِيمٌ حَكِيمٌ

”Välgörenheten är avsedd enbart för de fattiga och de nödställda och för dem som har hand om insamlandet av den och för att vinna hjärtan [för tron] och för att köpa människor ur fångenskap och slaveri och de skuldtyngda och för [kampen] för Allâhs sak och för vandringsmannen. Detta har Allâh föreskrivit; Allâh är allvetande, allvis.” [1]

Det är tillåtet att ge endast till någon av dem. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till Mu´âdh (i betydelse):

”Om de godtar det från dig, skall du lära dem att Allâh har ålagt dem en välgörenhet. Den tas från deras rika och ges till deras fattiga.” [2]

Det är inte tillåtet att betala allmosan till rika människor, starka människor som förmår att förtjäna sitt eget levebröd, samt Muhammads (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ätt. Det är inte heller tillåtet att betala den till dem man är ålagd att försörja medan allmosebetalandet pågår. Tillika är det inte tillåtet att betala den till en otrogen.

Vad frivillig välgörenhet beträffar, är den tillåten att betala till dessa människor såväl som andra. Men ju nyttigare den är, desto fullkomligare är den. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Den som ber människorna om pengar för att ha mer, ber endast om kol. Låt honom därför be om lite eller mycket.” [3]

Han (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade till ´Umar (i betydelse):

”Ta den egendom som kommer till dig samtidigt som du varken hungrar efter den eller ber om den. Skulle det däremot inte göra det, skall du inte trötta ut dig.” [4]

[1] 9:60.

[2] at-Tirmidhî (625).

[3] Muslim (1041).

[4] al-Bukhârî (1404) och Muslim (1045).