Villkoren för att allmosan skall vara obligatorisk

Författare: Imâm Muhammad bin Sâlih bin ´Uthaymîn
Källa: ash-Sharh al-Mumti´ (6/19-22)
Mu’assasah Âsâm, 1416/1996
publicerad 24.06.2008

För att allmosan skall vara obligatorisk att betala, krävs följande:

Det första – Frihet som är motsatsen till slaveri. Allmosan är inte obligatorisk för en slav. En slav äger ingenting och den egendom han besitter tillhör i själva verket hans ägare. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Om man säljer en slav som besitter en egendom, hör hans egendom till hans säljare, om inte köparen ställer krav.” [1]

Egendomen han besitter tillhör alltså hans ägare. På så sätt anses han vara fattig utan att besitta någon egendom. Det råder samstämmighet om att den fattige inte är ålagd att betala allmosan.

Det andra – Islâm som är motsatsen till otro (Kufr). Det är alltså inte obligatoriskt för den otrogne oavsett om han är en avfälling eller ursprungligt otrogen. Allmosan är ett renande. Allâh sade:

خُذْ مِنْ أَمْوَالِهِمْ صَدَقَةً تُطَهِّرُهُمْ

”Tag av vad de äger en offergåva; så renar du dem.” [2]

Den otrogne är smutsig om han så skulle försöka renas i havsvatten, till dess att han ångrar sig för sin otro.

Men bara för att den otrogne inte är ålagd att betala allmosan, betyder det inte att han inte kommer att ställas inför rätta för den. Faktum är att han kommer att ställas inför rätta för den på Domedagen. Att han inte är ålagd den, betyder att vi inte förpliktigar honom den till dess att han blir Muslim.

(i betydelse) ”Låt trosbekännelserna att det inte finns någon sann gud utom Allâh och att Muhammad är Allâh sändebud vara det första du manar dem till. Om de godtar det från dig, skall du lära dem att Allâh har ålagt dem att be fem gånger om dagen.” [3]

وَمَا مَنَعَهُمْ أَن تُقْبَلَ مِنْهُمْ نَفَقَاتُهُمْ إِلاَّ أَنَّهُمْ كَفَرُواْ بِاللّهِ وَبِرَسُولِهِ وَلاَ يَأْتُونَ الصَّلاَةَ إِلاَّ وَهُمْ كُسَالَى وَلاَ يُنفِقُونَ إِلاَّ وَهُمْ كَارِهُونَ

”Ingenting hindrar att det de ger bort tas emot utom det att de inte tror på Allâh och på Hans sändebud och de går inte till bönen annat än med lättja och när de ger, ger de högst motvilligt.” [4]

I och med att den inte accepteras av dem, är det lönlöst att förpliktiga dem den. Däremot kommer de att ställas inför rätta för den och straffas. Beviset för det är Allâhs (ta´âlâ) Ord:

مَا سَلَكَكُمْ فِي سَقَرَ قَالُوا لَمْ نَكُ مِنَ الْمُصَلِّينَ وَلَمْ نَكُ نُطْعِمُ الْمِسْكِينَ

”Vad förde er till helvetetselden?” De skall svara: ”Vi hörde inte till dem som bad och vi gav inte heller den fattige att äta…”” [5]

Det tredje – Allmosan som Sharî´ahn har ålagt skall betalas om pengarna når en viss summa (Nisâb). Det krävs att han äger denna summa. Om han inte gör det, vilket t ex den fattige inte gör, är han inte ålagd att betala något. Samma sak gäller om han skulle äga en egendom som är mindre är denna Nisâb. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Det skall inte betalas någon välgörenhet för det som är mindre än fem Awsuq. Det skall inte betalas någon välgörenhet för det som är mindre än fem Dhawd. Det skall inte betalas någon välgörenhet för det som är mindre än fem Awâqî.” [6]

Dessutom klarar ens egendom inte av att betala välgörenhet om den inte når denna Nisâb.

Det fjärde – Stadighet vilket innebär att ägaren skall besitta en egendom på ett stadigt sätt. Att egendomen är stadig betyder att den inte mottaglig för konsumtion. Om den då är det och inte är stadig, skall allmosan inte betalas för det.

Det femte – Att ett helt år förlöper. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Det skall inte betalas någon allmosa för en egendom förrän det har gått ett år.” [7]

[1] al-Bukhârî (2379) och Muslim (3/1173).

[2] 9:103.

[3] at-Tirmidhî (625).

[4] 9:54.

[5] 74:42-44.

[6] al-Bukhârî (1484) och Muslim (979).

[7] at-Tirmidhî (626), Ibn Mâdjah (1793), ad-Dâraqutnî (2/90), al-Bayhaqî (4/103), Abû ´Ubayd i ”Kitâb-ul-Amwâl” (1132) och Ibn ´Adiyy (834). al-Albânî sade: ”Autentisk” (Irwâ’-ul-Ghalîl (3/256)).