Straffet i graven är ett faktum

Författare: Imâm Abû Bakr al-Âdjurrî
Källa: ash-Sharî´ah, sid. 369-374
Dâr al-Kitâb al-´Arabî
publicerad 10.02.2008

295 – al-Barâ’ bin ´Âzib (radhiya Allâhu ´anh) sade om versen:

يُثَبِّتُ اللّهُ الَّذِينَ آمَنُواْ بِالْقَوْلِ الثَّابِتِ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَفِي الآخِرَةِ

”Allâh stärker de troende med det ord vars sanning står fast i denna världen och i det kommande livet” [1] :

”Denna vers uppenbarades kring straffet i graven.” [2]

296 – ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade (i betydelse):

”En judinna kom och besökte mig och sade: ”Har du hört honom säga något om straffet i graven?” Jag sade: ”Vad är straffet i graven för något?” Hon sade: ”Fråga honom.” När profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kom, frågade jag honom om straffet i graven. Han sade: ”Straffet i graven är ett faktum.” Han bad aldrig under natten, utan att jag hörde honom be om skydd från straffet i graven.” [3]

297 – ´Â’ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade (i betydelse):

”Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) kom in till mig och sade: ”Jag har sett hur ni prövas i era gravar på samma sätt som ad-Dadjdjâls prövning.” Jag hörde honom säga: ”Allâh, jag söker skydd hos Dig från straffet i graven och jag söker skydd hos Dig från straffet i Elden.”” [4]

298 – Anas bin Mâlik (radhiya Allâhu ´anh) berättade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade (i betydelse):

”Om ni inte hade dött, skulle jag ha bett Allâh (´azza wa djall) att Han låter er höra straffet i graven.” [5]

299 – al-Barâ’, eller Abû ´Ubaydah (radhiya Allâhu ´anhumâ), sade om versen:

وَلَنُذِيقَنَّهُمْ مِنَ الْعَذَابِ الْأَدْنَى دُونَ الْعَذَابِ الْأَكْبَرِ

”Innan de får smaka det eviga straffet skall Vi helt visst låta dem smaka det närliggande straffet” [6] :

”Det vill säga straffet i graven.”

300 – Hur onda är inte de som förnekar dessa hadîther? De har farit långt vilse och gjort en klar förlust.

[1] 14:27.

[2] al-Bukhârî (4699).

[3] Muslim (5804).

[4] al-Bukhârî (1049), Muslim (903), Mâlik (1/187) m fl.

[5] Muslim (2868), Ibn Hibbân (3131), Ahmad (3/175) m fl.

[6] 32:21.