Allah, Iman, Kufr,
Shirk, Asma wa Sifaat, Tauhiid-ul-Uluhiyah, Rububiyah, Shahadah
|
||||||
|
Tron på Det Gudomliga ödets fyra nivåerKälla: ”Tron på Qadr”
Del 4: Al-Khalq – SkapelsenAllah är den Ende Skaparen av allting, där människans gärningar ingår. Inte en enda atom eller högre element, statisk eller dynamisk, förutom att Allah skapade det. Ingenting äger rum i denna värld förutom att Allah har skapat det: ”Allah är alltings skapare”. [i] ”Säg: ”Allah är alltings Skapare, den Ende Guden, som härskar över allting med oinskränkt makt””. [ii] I alla Hans gärningar finns perfekt Visdom. Han gör ingenting i onödan ej heller saknar Hans gärningar innebörd. Hans gärningar är Verkliga, Visast och Rättvisast. Hans varelser och deras gärningar är Hans skapelse. Allahs slav har verklig förmåga, vilja och val för gärning. Människans förmåga att röra sig och tro är handlingar som verkligen tillskrivs Honom. Dessa handlingar skapas av Allah. Människans rörelser, sittande etc. är verkliga handlingar som Allah har förutbestämt utefter Hans förmåga, och skapade dem för Sig av Sin vilja. Människans vilja och handlingar bredvid Hans, Den Högstes. Detta är medelvägen och den rätta i att förhålla sig till Allahs handlingar gentemot Hans skapelses handlingar. Detta är Salaf-us-Sâlihs (de rättfärdiga föregångarnas) riktning. Det ställer sig emot två extremiteter: 1. Påståendet gjort av den så kallade sekten al-Jabriyyah. De är av åsikten att människan inte har någon fri vilja och inte är ansvariga för deras gärningar, snarare att de är tvingade som en fjäder i vinden. 2. Känd som al-Qadariyyah. De förnekar al-Qadr och påstår att människan skapar sina egna handlingar av egen förmåga och vilja, vilket gör andra än Allah till skapare. Det är därför Profeten (salla Allahu ’aleihi wa sallam) kallade dem för denna Ummahs Madjûs (elddyrkare), för att Madjûs påstår att Satan skapade ondska och skadliga saker, något som då gör Satan till en skapare förutom Allah. Medelvägen är den som Ahlus Sunnah, Salaf-us-Sâlihs efterföljare tog. Allah, Den Högste, har skapat våra gärningar och känner till dem innan vi utför dem på grund av Hans Perfekta Kunskap. Men detta innebär inte att människor inte har fri vilja och ansvar för sina handlingar, eftersom Allah inte tvingar oss att välja den handlingen. Fortsätt utföra (goda) gärningar för alla kommer att finna enkelhet i att utföra handlingar som leder honom till hans förutbestämda plats som han skapats för. Så den som är avsedd att vara bland de lyckliga (i det efterkommande) kommer att finna det enkelt att utföra det folkets gärningar. Han, Den Högste, övergav de onda och lämnade dem åt sig själva och hjälpte dem inte för att de vände sig bort från Honom. Tjänarnas förhållandesätt till Allahs al-Qadr har två nivåer: 1. Innan taqdîr äger rum: Skall han söka hjälp hos Allah, förlita sig på Honom och åkalla Honom. 2. Efter taqdîr äger rum: Om taqdîr är annat än det han strävat efter (tillåtet och gott) skall han ha tålamod och acceptera taqdîr. Om taqdîr är en fördel som blivit som han tänkt sig och arbetat för skall han vara tacksam till Allah, och prisa Honom för det. Om han begår en syndfull handling skall han be om Allahs förlåtelse och ångra sig. ”Men om ni bär allt med jämnmod och fruktar Allah (har ni bestått provet); detta (kräver) fasthet i föresatsen!”. [iii] Vissa människor tar al-Qadr som ett argument emot Allah. De anser det inte vara rättvist om Allah ville att något skulle ske som Han straffar oss för. Allah säger: ”De som sätter medhjälpare vid Allahs sida kommer att säga: ”Om Allah hade velat skulle varken vi eller våra förfäder ha satt något vid Hans sida och vi skulle inte ha förbjudit någon (som Han har förklarat lovlig)”. Också deras föregångare förnekade (sanningen) till dess de fick erfara Vår vrede. Säg: ”Om ni har (verklig) kunskap, säg oss då vad ni vet. Men ni följer bara lösa antaganden och förmodar (än det ena, än det andra)”. [iv] Allah varnade alltså de som tar al-Qadr som ett argument emot Allah. ”Sändebud som förde med sig ett glatt budskap om hopp och varnande ord, för att människorna, efter (att ha hört) sändebuden, inte skall kunna skylla på (okunnighet) inför Allah. Allah är Allsmäktig, Vis”. [v] ”Allah lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära”. [vi] ”och visat henne de två huvudvägarna”. [vii] Om du inte har något val så tynger Allah dig med en börda som du inte kan bära, alltså kan du förändra. Han, Den Högste, beordrade dig att vara rättfärdig och blygsam. Det innebär att du inte kan göra detta, du kan inte säga ”Jag kan inte förändra”. Du tänker alltför mycket på Dunyah! Vad skall du läsa vidare i när du lämnar collage eller universitet? Varför tänker du inte på elden och paradiset? Hur kommer det sig att du tänker på ett särskilt vägval i världen? Varför tänker du inte att Allah skrev detta för mig i al-Qadr? Av vilken anledning studerar du medicin och inte stannar hemma? Varför använder du bara al-Qadr när det handlar om helvete och paradis? Hur kommer det sig att du försöker att släcka din törst när du är törstig eller stilla din hunger när du är hungrig? Varför säger du inte att ”Allah kommer att försörja” eller ”Om Allah vill kommer jag att äta”? Du arbetar i detta livet och tänker innan du väljer! Du tar inte al-Qadr som en ursäkt när någon slår dig, varför blir du inte arg då? Om du slår någon så slår de dig tillbaka. En gång kom en man till ’Umar ibn al-Khattâb som stal. När ’Umar ibn al-Kattâb var på väg att hugga av hans hand, sade mannen: ”Varför skall ni straffa mig, när detta är Allahs al-Qadr? ’Umar ibn al-Khattâb svarade: ”Detta är också Allahs al-Qadr att jag skall hugga av din hand!”. [i] 39:62. [ii] 13:16. [iii] 3:186. [iv] 6:148. [v] 4:165. [vi] 2:286. [vii] 90:10.
|
||||||
| [
tauhid ] [ aqidah
] [ manhaj ] [
fiqh ] [ sira
] [ systrar ] w w w . d a r u l h a d i t h . c o m |
||||||