Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) och kejsaren Herakles

Författare: Imâm Muhammad bin Ismâ´îl al-Bukhârî
Källa: Sahîh al-Bukhârî (7)
Dâr-ul-Hadîth, 1419/1998, tillsammans med Fath-ul-Bârî.
publicerad 08.04.2006

Abûl-Yamân al-Hakam bin Nâfi´ berättade för oss och sade: Shu´ayb underrättade oss från az-Zuhrî som sade: ´Ubaydullâh bin ´Abdillâh bin ´Utbah bin Mas´ûd underrättade mig att ´Abdullâh bin ´Abbâs underrättade honom att Abû Sufyân bin Harb underrättade honom att Herakles (Hiraql) sände ett bud efter honom medan de var på affärsresa i Shâm och då han och Qurayshs otrogna hade fredsavtal med Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam). De kom till honom när de var i Îlyâ’ och han kallade på dem till sin sittning, omringad av sina romerska guvernörer. Därefter kallade han på dem och tolken och sade:

”Vem av er är den närmsta anhöriga till den här mannen som säger sig vara profet?”

Jag sade:

”Jag är den närmsta anhöriga.”

Han sade:

”Kom närmare.”

De förde då fram hans kompanjoner och ställde dem bakom honom. Sedan sade han till tolken:

”Säg till dem att jag nu kommer att fråga honom om den här mannen och att de säger att han ljuger om han börjar ljuga för mig.”

Jag svär vid Allâh att jag hade ljugit om jag inte hade skämts att de anklagar mig för lögn.

Därpå ställde han mig den första frågan och sade:

”Hur ser hans släktträd ut hos er?”

Jag sade:

”Hans släktträd är respekterat hos oss.”

Han sade:

”Har någon annan bland er påstått något liknande tidigare?”

Jag sade:

”Nej.”

Han sade:

”Var någon av hans förfäder kung?”

Jag sade:

”Nej.”

Han sade:

”Är det de ädlaste eller svagaste människorna som följer honom?”

Jag sade:

”De svagaste.”

Han sade:

”Stiger de i antal eller sjunker de?”

Jag sade:

”De stiger.”

Han sade:

”Är det någon som avfaller från hans religion utav hat mot den efter att gått in i den?”

Jag sade:

”Nej.”

Han sade:

”Brukade ni någonsin anklaga honom för lögn innan han påstod detta?”

Jag sade:

”Nej.”

Han sade:

”Bedrar han?”

Jag sade:

”Nej, men just nu befinner vi oss i en period då vi inte vet vad han gör.”

Detta var det enda jag kunde föra in i mitt tal. Därpå sade han:

”Har ni stridit mot honom?”

Jag sade:

”Ja.”

Han sade:

”Hur var er strid mot honom?”

Jag sade:

”Ibland vinner han och ibland vinner vi.”

Han sade:

”Vad beordrar han er?”

Jag sade:

”Han säger att vi enbart skall dyrka Allâh och inte sätta någon vid hans sida, överge det våra förfäder sade och att förrätta bönen, vara ärliga, kyska och binda ihop släktbanden.”

Då sade han till tolken:

”Säg till honom att jag frågade dig om hans släktträd och du sade att hans släktträd är respekterat bland er – likaså sänds sändebuden till sina samfund från de finaste släktena. Jag frågade dig om någon annan hade sagt detta innan honom och du svarade nej – då sade jag till mig själv att om någon annan hade sagt detta dessförinnan, vill han enbart rätta sig efter den som var före honom. Jag frågade dig om hans förfäder var kungar och du sade nej – då sade jag till mig själv att om någon av hans förfäder hade varit det, är han enbart ute efter sina fäders egendom. Jag frågade dig om ni någonsin har anklagat honom för lögn innan detta påstående och du sade nej – då visste jag att han inte ljuger om Gud om han inte ljuger om människorna. Jag frågade dig om hans anhängare hör till dem ädlaste eller svagaste människorna och du sade de svagaste – och det är just de som följer sändebuden. Jag frågade dig om de blir fler eller färre och du sade att de blir fler – samma sak gäller tron till dess att den fullbordas. Jag frågade dig om någon avfaller från hans religion utav hat mot den efter att ha gått in i den och du sade nej – samma sak gäller tron när dess glädje beblandar sig med hjärtan. Jag frågade dig om han bedrar och du sade nej – likaså bedrar inte sändebud. Jag frågade dig om vad han beordrar er och du sade att han beordrar er att ni enbart dyrkar Allâh och inte sätter någon vid Hans sida, förbjuder från att dyrka avgudar, befaller er att förrätta bönen och att ni är trovärdiga och kyska. Om det du säger är sant, kommer han att äga platsen som är under mina fötter. Jag visste att han skulle komma, men jag trodde inte att han skulle vara av er. Hade jag vetat att jag kan komma till honom, skulle jag tagit mig an mödan att träffa honom, och om jag hade varit hos honom, skulle jag tvättat hans fötter.”

Därefter beordrade han att Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) brev tas fram som han skickade med Dihyah till Busrâs ledare. Det kom då fram till Herakles och han läste:

I Allâhs Namn, den Nåderike, den Barmhärtige.

Från Allâhs tjänare och sändebud Muhammad till Roms ledare Herakles.

Må fred vara med den som följer vägledningen.

Vidare:

Sannerligen manar jag dig till Islâms ord; bli Muslim och du räddas och Allâh kommer att belöna tvåfaldigt. Men om du vänder ryggen åt, kommer du att bära på böndernas synd:

”Säg: ”Bokens folk, kom till ett ord med samma [giltighet] för oss som för er – att vi inte skall dyrka någon annan än Allâh och inte sätta något vid Allâhs sida och att inte anta varandra som herrar och beskyddare i Allâhs ställe.” Och säg, om de vänder ryggen: ”Vittna då att det är vi som Muslimer.”” (3:64)

Abû Sufyân sade:

”Efter att han hade sagt sitt och avslutat läsningen, hördes rop och röster höjdes och vi fördes ut. När vi väl hade kommit ut, sade jag till mina kompanjoner:

”Sannerligen har Ibn Abî Kabshahs [2] angelägenhet blivit stor, ty även kungen är rädd för honom.”

Därefter var jag ständigt övertygad om att han skulle segra till dess att Allâh lät mig träda in i Islâm.

Ibn-un-Nâtûr – Îlyâ’s guvernör och Herakles kompanjon – var de kristnas högste i Shâm. Han berättade hur Herakles en dag kom till Îlyâ’ orolig. Några av hans patriarker sade då till honom:

”Ditt tillstånd oroar oss.”

Ibn-un-Nâtûr sade:

”Herakles var en siare som brukade titta på stjärnorna. När de frågade honom om hans tillstånd, sade han:

”I natt när jag stod och tittade på stjärnorna, såg jag Omskärelsens ängel. Vem omskär sig i dag?”

De sade:

”Ingen annan än judarna. Men bry dig inte om dem. Skriv till ditt rikes guvernörer och beordra dem döda samtliga judar.”

Under tiden som de diskuterade, kom ett bud från Ghassâns guvernör för att underrätta Herakles om Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) tillstånd. Efter att Herakles hade fått reda på nyheterna, sade han:

”Ge er iväg och ta reda på om han är omskuren eller inte.”

Följaktligen gjorde de det och kom tillbaka och talade om för honom att han är omskuren. Därefter frågade han om araberna och han sade:

”Även de är omskurna.”

Då sade Herakles:

”Denna tids rike har kommit.”

Sedan skickade han ett brev till sin följeslagare i Rom som var lika lärd som honom. Därpå gav sig Herakles i väg till Hims och han hann inte ens dit förrän han fick ett svar från sin följeslagare som höll med honom om att profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) har kommit och att han verkligen är en profet. Herakles beordrade då Roms guvernörer att närvara i hans slott i Hims. Därefter beordrade han att samtliga dess dörrar låses igen för att till sist uppenbara sig för dem och säga:

”Romare! Vad anser ni om framgång och vägledning och att ert rike förblir, samtidigt som ni lovar denna profet tro och lydnad?”

Då började de springa som röda åsnor mot dörrarna men fann dem vara låsta. När Herakles då såg hur de flydde och gav upp hoppet om tron, sade han:

”För dem tillbaka till mig.”

Sedan sade han:

”Det jag sade nu var för att se hur starkt ni egentligen håller fast vid er tro och det har jag gjort nu.”

Då föll de på ansikte inför honom och behagades av honom – och detta var Herakles slut [3] .”

[2] Hâfidh Ibn Hadjar (rahimahullâh) sade:

”Med ”Ibn Abî Kabshah” menade han profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam), ty en av hans förfäder hette Abû Kabshah.” (Fath-ul-Bârî (1/42))

[3] Hâfidh Ibn Hadjar al-´Asqalânî (rahimahullâh) sade:

”Vad gäller orden ”… och detta var Herakles slut”, betyder det antingen i denna händelse som berör hans uppmaning till Islâm, inte att han försvann eller dog, eller att det är det sista han visste om honom – vilket är bättre. Beträffande Herakles, nämns han i fler händelser. Några av dem är att han skickade ut trupper till Mu’tah och Tabûk. Likaså skrev profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) ett andra brev till honom. Dessutom skickade han guld till profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) som i sin tur delade ut det bland sina följeslagare, vilket rapporteras i Ibn Hibbân och Abû ´Ubayd.” (Fath-ul-Bârî (1/56-57))