Det fulaste utseendet

publicerad 22.03.2010
Författare: Imâm Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî
Källa: Adhwâ’-ul-Bayân (1/178-179)

Allâh (´azza wa djall) sade:

”Den Dag, då [någras] ansikten skall stråla av ljus och [andras] svartna.”1

Denna ädla vers visar att otro efter tron hör till orsakerna till varför vissa ansikten blir svarta på Domedagen. Allâh sade:

”Och till dem vilkas ansikten har mörknat [skall sägas]: ”Förnekade ni tron efter att ha antagit den?”2

På ett annat ställe klargörs lögn om Allâh vara en annan orsak. Han (ta´âlâ) sade:

”Och på Uppståndelsens dag skall du se svarta ansikten hos dem som satte ihop lögner om Allâh.”3

Ännu en orsak är synder. Allâh sade:

”Men de som ständigt begår orätt, för dem skall lönen för varje ond handling vara vad som motsvarar den; och skammen skall förmörka deras ansikten – de har inget skydd mot Allâh – som om de hade täckts av en flik av nattens mörker.”4

Även otro och oförskämdheter är en orsak. Han (ta´âlâ) sade:

”Men några ansikten kommer den Dagen att täckas av damm och skymmas av svart [rök]; de är de otrogna som sjönk djupt i synd.”5

Alla dessa orsaker refererar i grund och botten till en enda orsak, nämligen otro. På ett annat ställe visar Allâh (ta´âlâ) hur fruktansvärt vanskapade deras ansikten är när Han talar om att de har svarta ansikten och blåa ögon. Allâh (ta´âlâ) sade:

”Den Dag då det skall stötas i hornet och Vi skall samla de obotfärdiga syndarna med blå blick6.”7

Det fulaste utseendet är svarta ansikten med blåa ögon. Ser du inte att när poeten ville framställa den snåles sjukdomar på det fulaste och vidrigaste sättet, beskrev han dem med blåa ögon och svarta ansikten:

Den snåle har sjukdomar i sina pengar
De har blåa ögon och svarta ansikten